HELVETE

Jag har en stor tung sten i bröstet just nu. Idag var det rättegång för Anders Eklund och jag missade den. Både jag och mamma fattade för sent vilken möjlighet vi hade. En möjlighet att få mördaren till min syster att må dåligt. Vår närvaro hade gjort honom otroligt illa till mods och om jag fått chansen hade jag ställt mig upp och skrikigt på honom i rättsalen. Jag vet vad jag skulle säga men det avslöjar jag inte, det får ni se när nästa chans kommer. För han ska veta att jag alltid kommer finnas här för att plåga honom och göra hans liv så jobbigt att leva som möjligt. Det spelar ingen roll om jag hade förstört något obefintligt rykte eller karriärchans. Nästa gång ska jag vara mer uppmärksam och alert. För det kommer en nästa gång, det vet vi alla. Den människan kommer inte klara sig undan en rättsal för det kommer alltid finnas någon som vill slå honom, det kommer alltid finnas någon som kommer ta saken i sina egna händer. Jag är emot våld. Och principilet är jag för rättvisa, men här brister det. Jag vill skicka de två männen som slog honom en tanke, det var hedersvärt. Som ni märker blir jag väldigt hycklande men tyvärr hyser jag ingen empati för den mannen. Jag önskar att jag kunde göra det men det finns ingen jag önskar mer lidande åt. Idag var ett nederlag som aldrig förr men det kommer fler tillfällen.