Opinionsblogg

Det är inte alla som får ett "guldkort"

 
 
Det finns antagligen ingen som kan ha undgått ubåtsjackten som pågåt de senaste dagarna. Jag lyssnade på Konteramiral Anders Grenstad, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens insatsledning, häromdagen då han höll presskonferens. Av förståerliga själ kunde han inte berätta mycket om själva insattsen i sig men det jag förstod är att egentligen inget skulle göras förutom att skriva en rapport och utvärdering av det hela. Det spelar egentligen inte så stor roll vad denna utredning kommer komma fram till då den svenska försvarsmakten inte har några resurser att bekämpa en möjlig fiende då vi i Sverige har bestämt oss för att ha ett så minimalt försvar som möjigt. 
 
Jag minns i sommras då jag var relativt ny inom politiken, åtminstånde inom det nuvarnade ungomdsförbundet jag verkar inom, då satt jag och hade ett samtal med Hannes Hervieu, centerstudenters ordförande. Vi pratade om försvaret då jag tidigare blivit väldigt upprörd över att vi skulle besluta om tvingad värnplikt i kristid. För mig är det inte liberalt att tvinga någon till nått speciellt inte att stoppa ett vapen i någons ovilliga händer. Han bestämde sig för att övertyga mig om att det var bra och att det borde röstas igenom. Det lyckades han inte med men efter det samtalet funderade jag över hur vi annars skulle kunna skydda Sverige. För trots att jag egentligen inte gillar tanken om krig överhuvudtaget så skulle det vara lite väl naivt att säga att vi inte skulle ha någon alls som skyddar Sverige. Nästa fråga som skulle behandlas var medlemskap i NATO. Jag hade åkt dit med inställningen till att NATO var ett dåligt alternativt, mest för att jag inte gillar krig och att jag en månad tidigare haft en debatt då jag skulle agera nyliberal. Som nyliberal i debatten skulle jag stenhårt försvara NATO vilket i min natur blir följden att hata det mesta som andra gillar. Haha. Men väl på stämman efter ett intensivt samtal insåg jag att det enda alternativet för att slippa tvinga människor i Sverige att kriga var att ta hjälp av en organisation som kunde göra detta. Självkart önksar jag att medlemsländerna inte hade värnplikt utan att de som arbetar med försvar gör det för att de vill och endast därför. Men det är åtminstånde ett alternativ för att själv göra rätt här i Sverige för med ett NATO medlemskap behöver vi inte ett lika stort försvar som medlem i NATO och då kan förhoppningsvis de männsikor som kommer arbeta inom organisationen från Sverige göra det på eget bevåg. 
 
Sverige är idag så nära NATO som det går utan att vara medlem. Vi har tagit närmanden ett bra tag och senast i september fick Sverige ett guldkort tillsammans med fyra andra nära länder till NATO. "Guldkortet" var USAs förslag och just för att man ska kunna arbeta närmare varandra som samarbetsparters. Sverige som land är redo för ett medlemskap och det kommer inte krävas stora förändringar för att fullfölja det. Däremot har svenskafolket länge varit emot det men jag tror att det handlar om att många inte vet hur pass involverade vi redan är. Och ja, det kommer krävas att mer pengar läggs åt det här syftet men ska pengar verkligen vara det som står ivägen för en säker nation? 
 
Igår skrev jag tillsammans med Johan Eriksson och Johan Lyrvall på Nyheter24 om samma ämne, gå gärna in och läs. ---> Länk till artikeln

Kommentarer

#1 - SIRAKI

Tycker också att Sverige borde gå med i nato! Din blogg är bra om man vill läsa om politik!

Svar: Eller hur, det är dags! Tack så mycket. :D
Sol Höglund

Kommentera