Blogg

Film, Politik, Revolution. Självmordsbombare. 1. 2. 3. 4.

Hej.Om du kan lyssna och läsa samtidigt får du gärna klicka igång låten här under. Jag lyssnade på den samtidigt som jag skrev därför kanske det kan vara intressant att lyssna samtdigt som du läser. Jag har nog lyssnat på den säkert 10 gånger på en halvtimme.
 
 
 
Just nu är det många tankar som drar åt många håll. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. För det första, som många redan vet, har jag medverkat i en intervju som publicerades i tidningen igår men det är inte det jag vill prata om nu. Det är något mycket mer banalt, eller kanske viktigare. Jag vet inte. 
 
För en timme sedan ungefär gick jag ut ur biografen efter att ha sett första delen av Hungerspelen: Revolt eller som den så fint kallas nuförtiden, Hunger games: Mockingjay part one. Jag är skadad sedans jag såg den första filmen, jag ser mest samhällsperspektivet när jag kollar. Jag läste böckerna före filmerna och då var det inte lika allvarligt, jag njöt, fann den intressant och rolig. Sen såg jag filmen. Den nästan lika fantastisk som boken men jag kom till en fruktansvärd insikt. Här sitter jag och kollar på en film som handlar om att fördöma andra som fördriver tiden genom att kolla på när andra blir dödade, som nöje, som om det vore en film. Jag är likadan. Nästan alla jag vet gör samma sak. Visst är vi inte på samma nivå än men vi går ändå på bio för att roa oss genom att se folk låtsas dö, slåss och skjuta varandra. 
 
Alltså, vi fördömer folk som krigar, de som ser människor som djur för nöjets nytta. Samtidigt, efter att vi skakat på huvudet åt dessa, går vi och ser på samma sak, det är bara inte verkligt än. Personligen tror jag att det är en skör gräns. Jag vet att jag har många emot mig här när man tar exempelvis dataspel som ett exempel. Skjutspelens enda mening är att döda andra och döda andra är fel men så länge man inte gör det på riktigt utan bara stimulerar det så är det okej. Och än så länge fungerar det okej. Vissa forskare menar att barn som dödat har gjort det för att deras hjärna till slut inte förstått skillnaden på dataspel och verklighet. Min mamma tycker det är hemskt att vi tillåter sådana spel samtidigt som hon går med mig och kollar på filmen där barn dödar barn. Nu menar jag inte att min mamma skulle vara en dålig människa men jag tror det är något som fler delar som beteende. Det är egentligen inte det jag vill prata om och de flesta jag känner håller inte med mig här. Det jag menar är just det med hungerspelen som är så paradoxalt. Vi kollar på folk som kollar på folk som dödar mot sin vilja. Alltså vi kollar på folk som dödar mot sin vilja, men det är inte på riktigt. Frågan är bara hur moraliskt rätt det är. För mig känns det motsägelsefullt.  Samtidigt vill jag tro att Sussan Collins som skrev böckerna hade det här som baktanke på något vis. 
 
I den här filmen blir det revolution mot President Snow och huvudstaden. Jag ska inte avslöja så mycket om själva filmen men den biten fick mig att ifrågasätta hur jag själv ser på revolution. Många vet att jag är med i CUF vid det här laget, av någon anledning har jag dragits till de som ofta står långt bort mig inom förbundet, nyliberalerna. Och Andreas, min pojkvän, kallar även sig själv för nyliberal. Jag håller sällan med dem om komplexa frågor som går utanför våra grundvärderingar. Men samtidigt har jag lärt mig mycket om politik från dem och genom deras ögon. Nu tror jag att nästan alla i förbundet ställer sig långt bort ifrån kommunister men de jag känner tror jag är lite mer öppna med sitt misstycke i kommunism. Jag har inte satt mig in så jättemycket i fenomenet än men jag går sociologi i skolan och fick lov att läsa på en del inför debatterna så lite vet jag. Av tex ung vänster har jag fått intrycket att de ligger nära kommunismen och i sin slogan vill de att man ska aktivera sig. Jag vet inte personligen hur de vill att man ska aktivera sig men jag kan gissa.... Jag har alltid stått ideologiskt långt bort från dem men jag vet också efter sociologin att kommunister vill att folket ska göra revolution. Jag har alltid tyckt att det var galet och naivt och det tycker jag fortfarande. Men jag börjar ändå känna hur jag har en förståelse. Visserligen inte i Sverige för jag tror ändå att vi har det väldigt bra här i jämförelse med många andra länder i världen. Men jag vill ändå säga att jag förstår. Jag förstår att man tar till våld som sista utväg när man haft det skit. Jag vill säga att jag förstår när man ser till allmänhetens bästa i vissa fall. Individen går inte alltid före. Och för mig känns det här otroligt att någonstans själv acceptera. Att man kan se till mängdens behov först. För jag har tänkt mig att jag stenblindt är individualist. Att man ska se till att individen får det så bra som möjligt alltid. Det tänker jag fortfarande att man måste prioritera nästan alltid. 
 
Samtidigt blir jag väldigt förvirrad av vissa av mina liberala vänner som säger att politiker inte ska bestämma så mycket, inte sätta förbud osv. De vill att man som folk ska sköta det, samhället typ. Men skulle inte det då leda till just en revolution som man absolut inte ville ha? Många frågor. Själv tycker jag att man som politiker ska få rätt mycket makt men att man ska använda den till att ge andra makt över sina liv och förutsättningar. Men att man måste ha förbud och ordentliga lagar eftersom politikerna är folkvalda. Jag vill ha en demokrati. 
 
Jag tänker även berätta om en scen ur filmen. Folket ute i distrikten har precis börjat få hopp av att ha sett Kattnis. De bestämmer sig för att tillsammans förstöra huvudstadens tillgång till el. Detta gör dem genom att placera lådor med bomber i vid en mur som håller vattnet borta. Jag blir så glad under tiden men sen ser jag hur vattnet faller över dem. De dör. Väl medvetna om att de aldrig skulle ha hunnit därifrån. De gjorde en uppoffring för en större sak. Jag kommer aldrig säga att självmordsbombare är något bra men jag förstår dem bättre nu. Hur man kämpar för en god framtid, tillsammans. Nu har nog jag och många självmordsbombare olika visioner av vad en god framtid är men det spelar egentligen ingen roll. Jag kan inte ens sätta det här i relation till Sverige. Men det finns folk där ute i världen som har det VÄRRE än distrikten i en film om en hemsk framtid. Det hemska är att den framtiden redan är här, vi ser den bara inte än. Jag vill att man ska komma ihåg det. Visst har vi gått framåt men för mig duger inte det när det finns barn som inte äter något på dagar, veckor. När vi har länder där du blir dödad om du säger något som upprör ledarna. För det är individer som lider. Vi får inte se den här filmen och tänkte, usch så vill jag aldrig att det ska bli. Det är redan så och annat skulle vara att ljuga. 
 
Haha, självklart tyckte jag att hunger games är en fantastiskt filmserie och den är otroligt sevärd bara för det fina skådespelet, dramat och känslorna. Men nu får ni en liten glimt av mina tankar efter den också som kan vara värda att reflektera över, kanske inte hålla med kring men åtminstone komma ihåg. 
 
Tack för den här gången mina vänner.
 

Mest lästa inläggen

Sol Höglund

Jag kandiderar till förbundsstyrelsen

Hej! Jag heter Sol Höglund och söker nu ert förtroende för att få sitta ...

Sol Höglund

"Med den bilden lutar det åt att du blir våldtagen"

Just nu är jag fan fly förbannad. Anna E Nachman, en vuxen människa, i d...

Sol Höglund

Porrrr

Netflix har ändå ett bra utbud av dokumentärer och igår kollade jag på e...

Sol Höglund

Min nya diagnos

Hej kära blogg och bloggläsare. Jag sitter i min bil på vägen efter e4:a...

Blogg

Politikens värld

 
 
Idag har man hunnit med mycket, förutom middag med mamma akopanjerad av Andreas har jag även varit på miljötinget och kanske det största av allt, jag har klippt av mig håret. 
 
I måndags var jag på mitt första medlemsmöte med centerkretsen i Falun. Det var toppenkul och jag tror jag är den enda som gått på mitt första möte och räckt upp handen över sex gånger, haha. Nej men det var intressanta saker som de diskuterade där, ibland kan det nog vara lätt att glömma att det är våra komunpolitiker som vi lägger ett extremt förtroende för. De har verklig makt på riktigt. Häftigt tycker jag. Bla pratade vi om Faluns center då jag ifrågasatte deras ståndpunkt i att man måste värna det lokala centrument. Det var kul att man kunde få fråga och fortfarande vara accepterad. Jag blev medbjuden att få vara med på kretsmötet för styrelsen och det är ju perfekt, bra att de sätter värde på unga tycker jag. Jag blev även erbjuden att sitta med i val och demokrati-nämnden men tyävrr är jag inte skrivern i Falun så då missade jag att få sitta med i roligaste nämnden någonsin. Det är ju verkligen ett jättedåligt system, jag tycker att man måste ta hänsyn till c/o adress. Jag håller verkligen tummarna om att få sitta med i landstinget och annars min hemkomun, Hedemora. Varför jag inte sökt till någon nämn i Hedemora är för att jag inte bor där men självklart är arbetet minst lika viktigt där. Jag har verkligen bestämt mig för att ta det hela på en väldigt seriös nivå från och med nu. 
 
Om några veckor är det även stämma för CUF Falun, jag kommer kandidera till ordförande för avdelningen. Vi får se hur det går, det handlar inte om att vi skulle ha en dålig orförande utan mest om att det skulle vara så inspererande och kul att själv få sitta som det. Man får börja smått tänker jag. 
 
Nu är även Milötingent igång så jag värvar så fort som jag kan, verkligen super kul med nya medlemmar. Det betyder också att Centepartiet växer tillsammans med CUF. Idag var det endast folk ute i en halvtimme när jag var där men hann värva fem stycken, får fortsätta kampen mot ett miljövänligare och friare Sverige imorgon. Nu ska jag krypa ner i sängen tillsammans med Andreas som är här och hälsar på, eller som han säger att han har "kommit hem". 

Mest omtyckta inläggen

Sol Höglund

03:05 ångest på mina läppar

Gammal bild från i början av året men saknade mitt röda hår lite Hej! Kl...

Sol Höglund

Media skiter i brottsoffer

Vet ni vad jag gjorde inatt? Jag lyssnade på ett poddavsnitt om Engla. J...

Sol Höglund

Vad sägs när kameran inte är på?

Idag kallade Delmon Haffo, politiker för moderaterna, Annika Strandhäll ...

Sol Höglund

Snön smälter men populismen stelnar

Ikväll har snön i Uppsala smält bort som kom dagen Donald Trump blev val...

Blogg

oh, what a day

Ett foto från Englas begravning
 

Englas begravning är det allra vackraste jag varit på och antagligen den finaste jag kommer ha varit på i hela mitt liv. Den var verkligen något extra, för alla er som inte var där. Hela kyrkan var täckt av rosa roser och brinnande ljus. En sista show. Jag sjöng my heart will go on med sprucken röst framför Engla och en stor del av Sverige som följde allting i tv-soffan. Det var väldigt stort att en privatpersons begravning sändes i tv och jag kommer ihåg att det var många som motsatte sig det och vissa som än idag inte förstår varför vi gjorde det. Svaret är rätt enkelt, för att hedra Engla. Hennes energi och glädje som man fick se på film under begravningen förtjänas att delas, det var hennes dröm, att bli en stjärna. Tyvärr blev hon inte den stjärnan vi alla hade hoppats på men som det står på hennes gravsten är hon "ljusbäraren som förenar våra hjärtan". Det var så otroligt många som kom och hjälpte till under helvetesveckan och de förtjänade också att få säga farväl. Men när jag ser den här bilden på oss och Englas gravkista kommer jag att tänkta på vad jag tänkte just den sekunden då fotot togs, för det kommer jag faktiskt ihåg. Jag borde väl ha bett till Gud och verkligen sagt farväl för en sista gång. Men nej, jag stod och granskade kanterna. Jag funderade på möjligheten att rycka upp kistan just då, så nära, och ta med mig Engla därifrån. Jag ville inte att den skulle ner i marken, att den skulle brännas upp och aldrig gå att återställa igen. Det jag inte visste då var att hennes kropp redan var så när som uppbränd. Jag ville bara ta henne därifrån innan det var försent. Det var sju år sedan nu, än idag kan jag få för mig att det inte är försent, att det forfarande finns en chans...
 
Idag gick Aftonbladet ut med att Helge Fossmo blivit satt på isoleringen tillsammans med några fler fångar för orsak att de fryst ut Anders Eklund som bara för några veckor sedan blev flyttad till deras avdelning. Alltså, det som har hänt är detta: fångar som också begått sexualbrott mot kvinnnor och barn fryser ut Anders Eklund, de som har lite aktoritet på stället blir bestraffade.(?) Jag kan inte ens förstå hur det här går ihop. Ska det vara så svårt att förstå att han alltid kommer vara betraktad som den värsta, även i fängelset med andra brottslingar? Det spelar ingen roll vart ni sätter honom vi kommer alltid visa vårat missnöje. Det går i princip inte att göra något värre brott mot en människa. Visst säger jag inte att Fossmo inte förtjänar att sitta i fängelset men att han tillsammans med de andra visar att vi tänker acceptera att samhälle där man våldtar, misshandlar och mördar barn, där sätter vi ner foten. 
 
När barn i skolan blir mobbade har man som mål att flytta mobbaren och inte mobboffret. Det är för att visa att man står på offrets sida. I det här fallet är inte Eklund offret, han är förrövaren och de andra försöker visa sitt missnöje men ändå är det dem som blir bestraffade, det tycker jag är fel. Sätt honom på isolering istället, det är han som förtjänar att få straffet inte de andra som reagerar på det som han har gjort. 
 
Det var det för den här gången, tack så mycket för allt stöd jag får från så många helatiden.Jag vill också säga tack till alla som orkar läsa, det betyder allt. Pussar och kramar till er!

Mest kommenterade inläggen

Sol Höglund

Du är inte ensam

Det finns något som jag under en längre tid har funderat på att blogga o...

Sol Höglund

Jag är Sol, Englas syster

Nu har det gått ett år sedan radiodokumentären kom ut som jag medverkade...

Sol Höglund

Tjejer som oss

Ikväll har jag kollat på SVTs miniserie "Tjejer som oss". Den följer fem...

Sol Höglund

cruelty free makeup

Jag brukar inte göra såna här inlägg egentligen men när jag såg det här ...