Ikväll har snön i Uppsala smält bort som kom dagen Donald Trump blev vald till USA:s nästa president. Egentligen hade jag inte tänkt diskutera det särskilt nära men de senaste veckorna har jag börja tänka allt mer varför det skedde. Veckan innan valet var jag på en kurs i Göteborg som handlade om populism. Vi fick lyssna på många föreläsare och när helgen var slut började jag förstå. Ju mer vi höjer rösterna mot orättvisor ju mer kränkta blir folk. Om vi pratar om patriarkala strukturer blir män kränkta. Om vi pratar om vithetsnormen blir vita kränkta. Jag har nästan hela mitt liv känt mig som en stark kvinna som inte blivit utsatt för vidare sexism. Nu har jag dock börjat se mer och mer problem runt omkring mig, antagligen inte för att sexismen skulle ha ökat utan för att jag blir mer medveten och spenderar tid i olika sammanhang. Jag är med i grupper på facebook där jag ser kvinnor klaga på män, även om jag kan se att de har rätt i hur "gruppen män" beter sig blir jag rädd. Kommer deras åsikter elda på patriarkatet? Om det gör det, borde vi då tystas för att undvika det som sker runt omkring oss i hela världen? Då menar jag inte bara män utan rasister, sexister och alla andra förtryckare. Eller borde vi aldrig sluta kämpa för rättvisa även om det får bakslag? Sverigedemokraterna stöd ökar hela tiden, ska vi börja samarbeta med dem på de områden där vi kan komma överens och ignorera deras andra väldigt hemska åsikter? Jag har väldigt många frågor men väldigt få svar. Om kampen för rättvisa resulterar i en motståndsrörelse vad är då det mest effektiva sättet att ändå komma fram till den bästa utgången.
De senaste dagarna har jag sett UNIONENS nya kampanj om en jourlinje för mansplaing. Senast idag hörde jag från en vän som blir dåligt behandlad på sitt jobb av sina manliga kollegor, det här är ett verkligt problem för många tjejer på många arbetsplatser. Ändå verkar deras lansering ha skapat fler negativa reaktioner än positiva. Precis som kring allt annat som behandlar jämställdhet eller antirasism. Jag har bloggat under många år och har fått otroligt bra respons, förra månaden hörde flera tjejer av sig i resultat av mitt senaste blogginlägg. Samtidigt fick jag för första gången riktigt elaka kommentarer riktade mot mig. Som att jag uppmurade killar att tjata till sig sex, att jag är en "snedvriden feminist" och jag ska inte tala om det som skrevs när jag skrev om energidryck även om jag var mer beredd på det. Jag börjar bli rädd för att använda min yttrandefrihet, inte i den bemärkelse att jag är rädd för att inte få använda den men vad konsekvenserna blir. Jag skulle önska ett samtal från alla parter, vi måste kunna kämpa för rättvisa utan att reaktionerna ska bli att SD eller Trump får makt. Men vi måste också tänka på att inte köra över helt vanliga människor som inte är sexistiska eller rasistiska men ändå får den stämpeln på grund av sitt kön eller hudfärg.
Snön må smälta bort men effekterna av våra val och sätt att uttrycka oss stannar kvar betydligt längre.
