Kämpa för det som är rätt

SPOILER VARNING PÅ CHANGELING 

- och mina tankar om den.

Filmen är baserad på en verklig händelse - Wineville Chicken Coop Murders

 

Idag såg jag en film som väckte många kännslor. FIilmen heter Changeling och är gjord 2008. Jag tror alldrig jag ser årtalet 2008 utan att tänka på Engla, eftersom det var det året hon blev mördad. Det får mig alltid att haja till om jag ser det eller om jag hör det. Självklarat tänker jag på henne när någon säger 98 men det är inte lika jobbig kännsla. Hur som helst Changeling handlar om en kvinna som heter Christin som är en ensamstående mor åt hennes son Walter. Walter är nio år och de båda bor i Los Angeles. En dag när Christin kommer hem från jobbet, då hon fick rycka in akut och lämmna Walter hemma, märker hon när hon kommer hem att Walter inte är där. Hon letar kring hela kvarteret men hittar honom inte. Hon ringer direkt till polisen men de säger åt henne att hon får lov att vänta tills det har gått 24 timmar innan hon får göra en anmälan då de flästa barn som försvinner oftast kommer tillbaka inom en snar tidsram. Dagen där på får hon äntligen göra en anmälan. Filmen ustpelar sig mestadels 1928 och det var mycket tal om koruption på den tiden. Efter fem månader hittar man en pojke som de menar på att vara hennes son Walter. Christin däremot känner inte igen honom och förösker förklra för polisen att det inte är hennes son. De lyssnar inte på henne utan skickar dit en läkare som talar i god för polisen. När Christin forstätter kämpa för att det inte är hennes son och att hon vill att polisen ska fortsätta leta efter hennes son blir hon inspärad på ett mentalsjukhus. Några dagar tidigre träffar hon en pastor som är medveten om koruptionen som existerar inom polisen. Han hjälper henne att ta sig ut ur metalsjukhuset då det har trädit fram en pojke som berättar om vad han och hans kusin gjort. De har nämligen i texas på en ranch fångatagit och dödat omkring 20 barn. Pojken som berättar det här kan inte vara mer än 12 själv däremot blev han tvingad av hans mycket äldre kusin att delta. Pojken får även se på ett flertal kort där han blandanat pekar ut Walter som en av de som befunnit sig på ranchen. Polisen griper den misktänkta mördaren och finner honom skylldig, däremot säger han åt Christin att han aldrig dödade Walter. 

 

Filmen är extremt välgjord och även fast det inte är samma sak som hände oss känner jag igen mig på många vis i Christin. Jag ser även min egen mamma mycket i henne. Christin spelas av Angelina Jolie och hon gör rollen väldigt trovärdig. Hon ger aldrig upp sitt letande. Till och med när hon inne på mentalsjukhuset blir tillfrågad om hon bara kan skriva på ett papper som säger att pojken som hon träffat är hennes son säger hon nej, det pappret skulle lett till hennes omdelebara frielse från mentalsjukhuset och hon skulle få slippa elchockning. Trots allt det visste hon att det inte var hennes son och hon gav inte upp. Precis som min mamma när polisen sa att de inte kunde forstätta leta. Hon gav inte upp sin kamp om att hitta Engla. Precis som Christin skulle gjort vad som helst för att hitta Walter. Engla tio och Walter nio. Det finns många likheter. 

 

Vi väntar forfarande på svar om vår överklagan gällande statens fel i hur de hanterade Pernilla mordet, vilket ledde till Englas död. Den här filmen fick mig att komma ihåg hur viktigt det vi, mamma, gör är. I filmen var polisen rädda för att bli utskämda för att ha gjort ett sådant så pass stort misstag i att ta fast fel person så istället för att rätta till det fortsatte de bara. Under de månaderna från att bedrageren som låtsades vara hennes son hittades tills att de tog fast barnmöraren kunde de kanske ha hittat Walter. De kanske kunde ha upptäkt allting tidigare om de bara gjort rätt. Precis som det är för oss. Om de bara hade gjord rätt från början....

 

Det är en gripande film så se den, jag har inte avslöjat allt än så den är fortfarande sevärd.  Och kanske ett liten lam uppmaning till er alla som läser: Sluta aldrig kämpa för det som är rätt.